Upp-och-ner

Idag har humöret varit upp och ner, som in i helvete.
Ena stunden är jag asglad, skrattar och kramas och skojar.
Nästa vill jag bara sätta mig ned och gråta. Stöta undan alla.
Inte leva mer.
Faan.

Mamma kommer få damp på mig imorgon.
Som vanligt vet hon inte. Hon vet ingenting om mig.
Ich.
Jag skulle så gärna vilja lägga mig ned och sova just nu.
Men jag kan bara inte.
Är det normalt att vara rädd för att sova?